Lätta batterier
Under andra världskriget byggdes ett mycket stort antal lätta KA-batterier, mestadels bestående av äldre fartygspjäser. Dessa batterier byggdes oftast under stor tidsnöd och blev också ganska spartanska vad gäller förläggning och uthållighet. Skydd mot kärnvapen samt kollektivt gasskydd saknades och batterierna blev således snabbt omoderna efter kriget.
Lätt kustartilleripjäs M/05-10
Denna pjästyp var ursprungligen artilleri på de gamla koleldade jagarna. Totalt anskaffades 15 st 7,5 cm m/05 och 13 st 7,5 m/05-10. Av dessa användes 21 st till nytt lätt fast kustartilleri i bunkrar under femtiotalet ( 3 pjäser i varje batteri).
Batterierna har eldledning Arte 708, som består av elektromekaniskt centralinstrument (CS 704), radar ( PS-72), optiskt periskop och optisk avståndsmätare.
Batterierna som tillhörde KA1 är ombyggda äldre 57 mm batterier.
Nr | Förkortning | Namn | Plats | Färdig | Nedlagd |
1 | GE 2 | Bönan | Bönan Grubban, Gävle | 1956 | 1984 |
2 | M2 | Västra batteriet | Mellsten | 1957 | 1975 |
3 | GE3 | Furuskär | Furuvik, Gävle | 1957 | 1984 |
4 | KH | Korsöhals | Korsöhals | 1957 | 1975 |
5 | SL2 | Grönviken | Grönviken, Alnön, Sundsvall | 1958 | 1984 |
6 | SL3 | Raholmen | Raholmen, Alnön, Sundsvall | 1958 | 1984 |
7 | VÖ/RN3 | Vässarö | Vässarö | 1961 | 1975 |
7,5 cm tornpjäs m/57
7,5 cm tornpjäs m/57 är en lätt fast kustartilleripjäs, utvecklad av Bofors för det svenska kustartilleriet i slutet av 1950-talet. Det var främst tänkt att ersätta ett mycket stort antal äldre system som i första hand bestod av 57 mm pjäser av varierande årsmodell. Pjästypen kom att tillverkas i en relativt stor serie, där Sverige byggde 30 trepjäsbatterier och inköpte en rörlig version kallad 7,5/65, samt 16 fasta pjäser exporterades till Norge. I Sverige och Norge är alla batterier nedlagda.
Serie 1
De första 8 batterierna byggdes med en centraltunnel som innehåller eldledning, kraftförsörjning och förläggning, och med tunnlar som leder ut till stigorter vid varje pjäsplats. I vissa fall fick terrängen styra och tunnlarna till pjäserna byggdes inte, men i samtliga fall är hela batteriet beroende av funktionerna i centraltunneln. Byggtekniken innebar att en större tunnel sprängdes, i vilken man sedan byggde en betongkonstruktion med välvt tak konstruerad för att tåla stora påkänningar som till exempel nedfallande stenblock. Betongkonstruktionen bidrar även till att skapa en god inomhusmiljö i anläggningen, tillsammans med ett kraftigt ventilations- och avfuktningssystem med övertrycksmöjlighet som skydd mot bland annat gas och radioaktivt nedfall. Bra ventilation är dessutom en nödvändighet för att hålla nivåerna av radon på acceptabla nivåer när anläggningen är bemannad.
Nr | Förkortning | Namn | Plats | Färdig | Nedlagd |
1 | LN | Ljungarn | Sjausterhammar, Gotland | 1962 | 1995 |
2 | DL2/HÖ2/HU | Hemsön | Havstoudd, Hemsön | 1964 | 1994 Museum |
3 | OD | Oxelesund | Femöresfortet | 1964 | 1997 Museum |
4 | HO3 | Holmsund | Bredskär | 1964 | 1997 |
5 | KM2 | Karlshamn | Sternö, Blekinge | 1964 | 1997 |
6 | SI | Simrishamn | Gladsax, Skåne | 1964 | 1993 |
7 | MB | Mörtö-Bunsö | Nära Dalarö | 1965 | 1995 |
Serie 2
Serie 2 bestod av 10 batterier och innebar ett steg mot ökat kärnvapenskydd genom ökad självständighet för de individuella enheterna och ökade pjäsluckor. Man använde fortfarande samma byggteknik som för serie 1, med betongkonstruktioner placerade direkt mot berget. Här började man dock bygga pjäsplatserna i sänkschakt som sedan göts igen med betong medan centraltunneln byggdes på samma sätt som i serie 1.
Nr | Förkortning | Namn | Plats | Färdig | Nedlagd |
8 | KN | Kolgårdsholmen | Kolguskär, Landsort | 1966 | 2000 |
9 | RU | Råstensudde | Norra Singö | 1967 | 2000 |
10 | AD | Arkösund | Bergön, Bråviken | 1967 | 1995 |
11 | MÖ | Malmö | Lernacken | 1967 | 2000 |
12 | YD2 | Ystad | Svarte | 1967 | 1999 |
13 | GÖ | Galterö | Göteborg | 1968 | 2000 |
14 | SE2 | Slite | S:t Olfosholmen, Gotland | 1968 | 1997 |
15 | SL4 | Sundsvall | Nyhamn | 1968 | 1994 |
16 | LÅ | Långskär | Söderarm | 1969 | 1997 |
17 | LK | Lysekil | Kornö, Nära Dalarö | 1970 | 1995 |
18 | VG2/HÖ3 | Hambergsudden | Hambergsudden, Härnön, Härnösand | 1970 | 1994 |
Serie 3
De 12 batterierna i serie 3 innebar en avsevärd uppgradering för 7,5/57-systemet. Kärnvapenskyddet prioriterades och pjäsluckorna gjordes därför ännu kraftigare. Med undantag för elkraft byggdes varje enhet som en självständigt fungerande anläggning och förläggningsstandarden ökades något. Eftersom metoden med betongkonstruktioner monterade dikt mot berget visade sig ge dåligt skydd mot markskakningar ersattes de med elastiskt upphängda stålbyggnader som dessutom försågs med ett fullgott EMP-skydd. Även här byggdes anläggningarna, inklusive centralanläggningen (nu kallad s-plats) i sänkschakt som sedan göts igen med betong.
Nr | Förkortning | Namn | Plats | Färdig | Nedlagd |
19 | GI | Gisslingö | Söderarm | 1971 | 1997 |
20 | FÅ | Fårö | Ryssnäs, Gotland | 1971 | 2000 |
21 | JV | Järnavik | Tärnö-Harö, Blekinge | 1971 | 1997 |
22 | KP | Kappelshamn | Gotland | 1972 | 2002 |
23 | EN | Ellenabben | Aspö, Blekinge | 1972 | 2000 |
24 | RN4 | Roten | Södra Singö, Uppland | 1972 | ? |
25 | STE2 | Trelleborg | Maglarps distrikt | 1973 | 1997 |
26 | SA2 | Söderarm | Båtskär, Uppland | 1973 | 1997 |
27 | MS4/YG | Mällsten | Yttre gården, Nynäshamn | 1973 | 1999 |
28 | BÅ | Bråviken | Kungshamn, Nyköping | 1974 | 2000 |
29 | MD | Marstrand | Koön | 1975 | 2000 |
30 | KO2 | Korsö | Vindalsö | 1975 | 1997 |
Eldledning, serie 1 och 2
7,5/57 försågs med ett eldledningssystem kallat Ci 710 (senare omdöpt till Arte 710). Systemet består av ett mekaniskt eldledningsinstrument som hopkopplats med ett periskop och en radar. Dessa är installerade i batteriets eldledningsplats (e-plats) tillsammans med ytterligare ett periskop och radarskärm som inte är kopplade till eldledningsinstrumentet. Till batteriet hör även en reservkommandoplats som från början försågs med ett optiskt avståndsinstrument. Med början 1968 ersattes detta med AML 701 vilket var världens första militära laseravståndsmätare. Ci 710 byggdes av Arenco och producerade parallaxkorrigerade skjutelement för de tre pjäserna utifrån ingångsvärden från endera radar, periskop eller AML. Skjutelementen presenteras på följevisare (fabrikat LINHAMN) i pjäsplatsen varpå bemanningen manuellt måste följa målvärdena.
Eldledning serie 3
Serie 3-batterierna försågs med en ny eldledning kallad ArtE 719, tillverkad av Philips Elektronikindustrier AB (PEAB). Periskopen ersattes av en fjärrstyrd kupol försedd med lågljus-TV och laseravståndsmätare, vilket tillät mätstationen att separeras från kommandoplatsen. Även radarn byttes mot en nyutvecklad station. ArtE 719 består av en analog helelektronisk beräkningsenhet som medger målföljning av 2 samtidiga mål. Normaliserade måldata skickas i digital form till ballistikräknare vid varje pjäs som påför pjäsvisa korrektioner och beräknar skjutelementen. Detta presenteras sedan för pjäsbemanningen med hjälp av riktindikatorer (även dessa av fabrikat Philips) för manuell följning.
- Försvarsmakten; IKA/KAS (1994). Artillerilära KA. Försvarsmedia. M7734-476008
- Hansson, Lars; Hansson, Lars A (2008). ERSTA – Från svarvspån till byggnadsminne. LAH Bunkertours. ISBN 978-91-977297-0-3
- Red (2002). Kustförsvar från kustbefästningar till amfibiekår. Marintaktiska Kommandot. ISBN 91-631-2285-5
- Bofors i samråd med FMV-M (1970). Handbok i artilleri för 7,5 cm tornpjäs m/57 med varianter. Bofors. Reg. 62 47-76
- Wikipedia
- soldf.com